lördag 2 mars 2013

Kiropraktor Emelie Hedlund gästbloggar

Idag kommer andra inlägget av kiropraktorn Emelie Hedlund. Idag skriver hon om muskelsträckningar och hur man undviker dom samt återhämtar sig från dom.

Hej alla!

Nu är det dags för Niklas läsare att lära sig mer om några skador som är vanliga i ishockey och hur du som spelare eller tränare kan minska risken för uppkomsten av dessa. Idag tänkte jag ge er ett inlägg om muskelbristningar, varför de uppkommer och hur du kan minska risken att drabbas av dessa. Informationen som följer är förmodligen något ni hört förut men den tåls att repeteras till dess att den sitter som rinnande vatten. 

Muskelbristning/-ruptur är en vanlig åkomma bland idrottare inom de flesta sporter. En bristning uppstår när muskelfibrerna i en muskel utsätts för en belastning som är för stor eller kraftfull för muskeln att klara av den. De uppstår vanligen vid plötslig acceleration eller inbromsning. 

Vanliga muskelgrupper som utsätts för bristningar är framsida lår och ”ljumskar”, baksida lår samt vadmuskulaturen. Dessa muskelgrupper är extra utsatta på grund av de korsar två leder. Ishockeymålvakter råkar ofta även ut för skador på insida lår då de plötsligt kan tvingas ut i påfrestande positioner för att rädda en puck. Det vanligaste tecknet på en bristning i en muskel är att styrkan är minskad och att rörelse hindras på grund av smärta. 

Muskelbristningar kan vara både stora och små och brukar graderas från I-III, där grad I innebär att endast ett fåtal muskelfibrer skadats och grad III innebär fullständig ruptur av muskeln. En grad III-skada sker oftast i området precis där muskeln övergår till muskelsena, det vill säga nära en led.

Nedan listar jag några faktorer som ökar risken för att drabbas av muskelbristningar:

  • Ofullständig uppvärmning
  • Otillräcklig rörelse i en led
  • Muskelstelhet
  • Utmattning/överansträngning/för lite vila
  • Muskelobalans
  • Bristande energi
  • Otillräcklig muskelstyrka i kroppen
  • Tidigare skada som ej rehabiliterats ordentligt
  • Bristande teknik
Någon som känner igen sig? Ishockeyn som träningsform, och framförallt ungdomsverksamheten är kanske inte känd för att lägga mycket tid på stretch och idrottspecifik styrketräning. Det är många barn och ungdomar som tränar flera timmar varje dag under sex-sju dagar/vecka och därmed inte får tillräcklig vila. A och O för att undvika uppkomsten av skador så som bristningar och rupturer är förutom tillräcklig vila är även tillräckligt intag av näring och energi. Det vill säga att det inte bara är viktigt att äta mycket och energirik, utan även näringsrik mat. Utöver det som kan göras på hemmaplan är det också viktigt att tränare och spelare i alla åldrar har kunskap om hur viktigt det är med korrekt och tillräcklig fysträning, stretch, kost och vila. Vad som är än viktigare än själva kunskapen, är att det sätts i verket och det är nog här det oftast brister.
 
Om du känner igen dig så råder jag dig att ta kontakt med någon som kan ge dig tips och råd om träning, kost och stretch för att förebygga skador. Vänta inte till skadan redan har uppkommit. Kiropraktorer, naprapater och sjukgymnaster är tre vårdgivare som gärna hjälper dig.
 
Vad gör du om du ändå råkar ut för en bristning?
 
Direkt vid skadetillfället skall muskeln lindas hårt och gärna med ett tryck över det skadade området med en elastisk linda. Lägg på kyla (ispåse eller dylikt) över området och håll det skadade området högt, i regel ovanför hjärtat. Ligg gärna ner för att inte belasta benet.
 
För att komma ihåg hur man skall göra i akutskedet kan man tänka på PRICE:
 
Protection – skydda skadeområdet från ytterligare skada.
Rest – avsluta all aktivitet för att minska blödning och svullnad.
Ice – först direkt vid skadetillfället men sedan gärna 15min varannan timme det första dygnet. Kylan minskar blodflödet i muskeln men kan också lindra smärtan.
Compression – en elastisk linda ska lindas hårt men utan att det orsakar smärta och bör gå utifrån och inåt mot kroppen. Trycket förhindrar genomblödning och därmed även svullnad.
Elevation – Förhindrar ansamlingen av vätska och därmed svullnad.
 
PRICE gäller framförallt de första 24 timmarna. Efter det gäller det att mobilisera, det vill säga röra på det skadade området men att göra det försiktigt. Det har visat sig finnas många fördelar med tidig mobilisering, bland annat minskad smärta och svullnad samt snabbare tillfrisknande. Mobilisering innebär både lätt excentrisk träning och rörelse av området men även mjukdelsbehandling för att minimera mängden ärrvävnad.
 
Exakt hur du bör rehabilitera din skada kan jag inte svara på utan råder var och en att tidigt besöka en terapeut med kunskap inom området, exempelvis en idrottskadespecialist, kiropraktor, naprapat eller sjukgymnast. På min klinik ser jag vanligen inte muskelbristningar i akutskedet. Mina patienter uppsöker mig oftare på grund av de problem som uppstått i efterhand eller på grund av kvarvarande smärtor efter skadan. De säger alla samma sak: DET ÄR INTE VÄRT DET.
 
Kom ihåg att det är hur du behandlar skadan i akutskedet som avgör hur snabbt och bra skadan läker.

Emelie Hedlund
Leg. Kiropraktor

E-post: emelie@spinerehab.se

Spine Rehab
www.spinerehab.se
 
Bra tips, sepciellt för målvakter kanske, som löper stor risk att sträcka sig. Speciellt om man som Emelie skriver slarvar med uppvärmningen. Så läs och lär, läs igen och kom ihåg! Riktigt bra tips och lärdomar som Emelie bjuder på här!!
 
Tackar Emelie för hennes första tips och lärdomar!
 
Vi hörs!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar